Rockford Holiday Inn

Den 1:e oktober vaknade vi redan vid femtiden, helt utvilade. Jetlagen vill inte släppa. Är det ett ålderstecken? Vi åt en tidig frukost på hotellet och var tidigt ute på stan. Vilken trängsel mot igår då det var söndag. Vi gick till Millenium park som var helt klar 2004. En fantastiskt fin park med ett stort konsertområde där det var gratis konserter på kvällarna. Vackra planteringar men det mest sevärda var de annorlunda konstverken som var utplacerade i parken. det mest kända kallas the Bean.Kan inte beskrivas, måste ses. Efter en lång promenad i parken smakade det bra med fika på en trottoarservering på Michigan Avenue. Vi checkade ut vid tolvtiden och tog en taxi till O'Hare. Denna gången var chauffören från Karachi , väldigt hjälpsam och visade oss hur vi skulle komma till uthyrningen. Men döm om vår förvåning när Auto Europe amerikanska agent Dollar inte hade fått registrationnumber. Så de kunde inte lämna ut någon bil!!! Vi hittade ett telefonnummer i våra papper och ringde det. Först fick jag prata med en man i USA men blev sen kopplad till Sverige och fick dra samma historia igen. de hade vårt vouchernummer och skulle återkomma med ett registrationnumber. vi väntade en timme på att de skulle ringa men inte.Då ringde jag samma nummer igen och fick prata med en ny person. Då var jag så arg så tårarna började rinna nerför kinderna.Efter en lång diskussion sa han att vi måste vänta på klartecken från huvudkontoret. det kunde ta lång tid eftersom det var sent i Tyskland. då brast något inom mig och jag vet inte vad jag sa men innan samtalet avslutades fick jag besked om att numret var nu skickat till Dollars. Vi fick äntligen vår utlovade bil och satte fart mot Rockford. på vägen dit firade vi med ett skrovmål med hamburgare och feta frites. Efter incheckning gick vi till en supermarket för att handla lite smått och gott. Tydligen går ingen dit, det fanns ingen trottoar och inga övergångsställen. Vi satte livet på spel. Även i dag har vi haft soligt och varmt, ca25 grader.