Hongkong

Flygresan hit var jättedryg. Dessutom tog det tid att få tillstånd att landa, cirklade runt i minst en halvtimme.
Vi har bokat rum på flygplatshoteller, 5 min. promenad från terminalen. Hotellet är jättestort det finns plats för fem tusen gäster. när vi kom hit var det kaos vid incheckningen. Vilket kackel ! Småkineser skrek och gapade och trängdes. Vi fick åka upp till loungen på elfte våningen och checka in.
När vi skulle in i hissen försökte en kines tränga sig in före oss, men då hade jag fått nog och röt något om artighet på engelska. Vet inte om hon förstod men det hjälpte.
Nu sitter vi i receptionen och bara glor. GLOR !
Har aldrig sett dess make. Uppklädda flickor i något som liknar brudklänningar och balklänningar och däröver en fotbollsjacka. Parfymdoften kväljer oss nästan. En man i vit skjorta och kostym och till det som pricken över i en stor stickemössa.
Imorgon långfärd till London och sen Köpenhamn. Längtar hem.

Nadi

Fredagen den 22 november
Idag har det varit mulet men varmt. Vi badade  i havet och i poolen. Kl halv fem skjutsade hotellbåten oss ut ett stycke för att möta upp en större båt som bl a går till Port Denarau dit vi skulle.
Vi satt i Captain's lounge och blev bjudna på öl och vin och snacks.
Vi var framme lite över sex och vi tittade oss omkring efter den transfer som skulle köra oss till Nadi, staden där hotellet ligger. En man kom fram och frågade om vi var Siri och Tony och så ordnades det hela.
Hotellet ligger 15 minuter från flygplatsen. Imorgon bitti 6.20 går shutteln dit. 9.20 går flyget till Hong Kong där vi sover över på ett hotell som ligger nära flygplatsen.
Ni längtar vi hem.

Matamanoa Island

Torsdagen den 21 november
På Kvällen och natten upplevde vi ett tropiskt åskväder.det blev lika ljust som på dagen och det var lite otäckt. Det regnade så det rann in genom dörren.
Morgonen var molnig men vid elvatiden klarnade det och det blev en skön dag.vi promenerade längs stranden och badade och njöt av den vänliga atmosfären.
Ikväll har vi suttit  verandan mot havet och ätit en superb middag.under middagen satt tre män och spelade medryckande Söderhavsmelodier. De kom sen till vårt bord och frågade om vi hade någon önskesång. Jag frågade om de kände till ABBA och de visade sig att de var stora beundrare. De spelade Dancing Queen för oss.
Personalen ställde upp sig och läste upp namnen på de gäster som ska åka imorgon.däribland våra namn. Sen sjöng de fidjianska avskedssånger. Rörande!

Minnet härifrån blir att vi fått uppleva en glimt av paradiset, fantastisk natur och otroligt vänliga människor.

Matamanoa Island

Idag var det varnats för fallande kokosnötter. Det blåser lite så se upp bland palmerna.
Dagen har vi tillbringat vid stranden. 95%av tiden ligger vi i skuggan och svalkar oss sen med varma dopp. Vi tar långa promenader längs med stranden och förundras över färgerna. Sanden är kritvit och havet är randigt. Ljusgrönt, turkos, mörkblått och klarblått. Inåt land är det frodigt grönt och hibiskusbuskar blommar i gult, vitt, rött och orange. Dessutom många andra färgrika blommor vars namn jag inte vet.
Ön är liten, här finns bara en by och vårt hotell som har plats för 33 par. Jag tvivlar på att vi är så många här. Inga barn. Vi är bland de äldsta på honey- moon. Korallreven ligger precis utanför hotellet, ca 10meter ut. Här är ett havsreservat.
Grannön heter Monuriki  och är känd för att Tom Hanks har spelat in filmen Cast Away.

Matamanoa Island

Utcheckningen från " Endeavour Reef"efter frukost. Samling vid poolen där personalen sjöng avskedssånger . Alla passagerarna fick gå runt och ta adjö av personalen.
I land hämtade vi bagaget och tänkte förvara det hos "South Sea Cruises " som skulle ta oss ut till ön Matamonoa kl 15.30. Vi gick till deras check in och fick veta att en båt avgår om fem minuter. Bra service gjorde att vi och våra väskor snabbt kom ombord på 9.15 båten istället för att vänta i hamnen på 15.30 båten.
Biljetterna var beställda i Captain's lounge. Luftkonditionerat och med sköna säten och bra utsikt. En vänlig kvinna passade upp och bjöd på dricka och snacks.
Vi åkte förbi South Sea Island, Bounty Island, Treasure Island och Beachcomber innan vi kom fram till vår ö Matamanoa. Kaptenen pratade med oss och undrade om vi var nygifta för den här ön var för honey-moon. Jag berättade att vi firade att vi varit tillsammans i 50 år.
Vid ankomsten till ön stod personal på stranden och sjöng välkomstsånger och hängde på oss snäckhalsband. Blev bjudna på drinkar dekorerade med hibiskusblommor. All personal bär dessa blommor bakom örat.
Vi bor i en bungalow med utsikt mot havet. När vi höll på att packa upp knackade det på dörren och en kvinna kom in med ett fruktfat och en flaska champagne. Ett kuvert med gratulationer till de nygifta !!!
Hela eftermiddagen låg vi i skuggan under palmer och tittade ut över havet och de vackra små öarna. Det var bara vi. Inget folk, ingen båttrafik. Upptäckte sen att de flesta ligger vid poolen.
Middag åt vi på en veranda vid havskanten. Seafood. Kanon!

Söderhavet

Måndagen den 17 nov.
Tog sovmorgon och åt inte frukost förrän vid niotiden. Båten gjorde ett stopp vid Sacred Islands. Man kunde åka dit i småbåtar men vi föredrog att stanna på båten och bada i poolen och i jacuzzin. Slappade och satt mest i skuggan för vi har sett alltför många som blivit brända.
Efter lunchen var det utflykt till en byskola i närheten. Men eftersom det just då ösregnade stannade vi på båten.
Kl halv sex var det dags för ett besök i Yalobi Village. Där satt kvinnor och barn på marken och sålde blomsterkransar och olika hantverk. Barn från en förskola sjöng.
Vi fick vara med om en traditionell fidjiansk ceremoni där vår kapten bad om lov för oss att gå in i byn och sen firades detta med att männen drack en dryck tillredd av roten från ett pepparträd.
Vi kunde sen gå runt i byn och titta på deras hyddor, det var skräpigt och ändå vackert. Höga berg i bakgrunden och den vita sandstranden.
Maten som bestod av kyckling, biff, fisk och grönsaker tillreddes i en "ugn" i jorden. Maten var inlindad i bananblad.
När måltiden var avslutad sjöng och dansade byinvånarna. Härlig Söderhavsstämning. Tillbaka på båten serverades en dessertbuffe. Gottigottgott. Jag vågar inte ställa mig på vågen när vi kommer hem.

Söderhavet.

Frukost  halv åtta. Vi åkte sen med småbåtar i-land på Nuhu-I-Mana Cay Island, som är en liten öde ö och består mest av vit sand. Där badade vi idet ljumma havet och sen åkte glasbottenbåt och fick se märkliga koraller och fiskar.
Tillbaka till båren för lunch som serverades på soldäck. Buffé. Båten hade ankrats på en storslagen plats .runt omkring dig fanns vackra små gröna toppiga öar. Alldeles stilla. Ingen båttrafik. Efter lunchen gick vi solvarma ner i hytten och sov middag.
Kl två var det dags för nästa utflykt som gick till Monu Island . En lite större ö med en fantastisk strand. Torgny åkte iväg med en annan båt för att snorkla och jag badade och gick på stranden och plockade snäckor.
Senare på eftermiddagen var vi på gudstjänst i kyrkan på Yanuya Island. För att få gå in där var vi tvungna att täcka knän och axlar. När vi kom dit med båten möttes vi av en man som sa att vi fick absolut inte ha något huvudet. Inga solglasögon.
Gudstjänsten var en upplevelse. Två allvarliga
präster som talade fijispråket hela tiden. Jag förstod två ord : amen och Sinai. Resten var bollo, Lollo, Woolloomooloo. En kör sjöng vackert. Svetten rann nerför min nyduschade kropp och jag undrade om det aldrig skulle ta slut.
När vi gick genom byn såg vi hur folk levde och barnen var nyfikna och ropade:Bula!
Efter en ny dusch och en GT var det dags för middag. Vi två och ett amerikanskt par var inbjudna till kaptenens bord. Han var väldigt rar och berättade om sitt liv. Maten var kanon.
Efter maten hade personalen show och sjöng och mannekängade i traditionella kläder. Sen satt vi utanför vår hytt i hängstolar och njöt av den ljumma kvällen. 30 grader.

Fiji

Frukost vid poolen, en tropiskfruktsallad med cornflakes. Gott!
150m från hotellet låg båten Reef Endeavor som vi skulle åka med. Gick dit och checkade in vårt bagage. Tittade runt i Port Denarau och köpte en klänning och en tenniströja. Billigt!
Åt en god lunch med räkor och avokado och blev förvånade över hur billigt det var.
Kl ett gick vi ombord på kryssningsfartyget. Välkomnades med sång och musik och snittar och goda tropiska juicer.
Inte så många passagerare så när jag hörde att det var möjligt att uppgradera skyndade vi att göra det. Så nu bor vi högst upp med två stora fönster mot havet. Först var det allmän info och sen åkte vi med småbåtar till ön Malolo-Lailai. Där simmade vi och snorklare i det turkosblå vattnet. 29 grader. Ljuvligt!
Tillbaka till båten duschade vi och öppnade sen champagneflaskan som stod i vår hytt. Satt utanför hytten och drack ut flaskan och njöt av utsikten över det glittrande havet och de små öarna med gröna, böljande kullar, palmer och längst ut den vita stranden. Obeskrivligt vackert !
Middag kl sju.makrill till förrätt , fisk till huvudrätt och choklad Pavlova till efterrätt. En sauvignon blanche till detta smakade bra. Det var en mycket välsmakande middag.
Vid bordet jämte oss satt australiensare som var pratsamma och det slutade med att en av dem gav oss en bok som han själv skrivit.
Efter middagen presenterades personalen och  de dansade och bjöd upp gästerna. Så nu har vi lärt oss dansa på Söderhavsvis.
Kryssningen är hittills över våra förväntningar.

Fiji

Fredagen den 15 november. Telefonen väckte oss kl 3.15. Plockade ihop de sista pinalerna och gick ut i natten och väntade på shuttelbussen som skulle ta oss till flygplatsen. Det är en liten flygplats i Cairns så det gick snabbt med incheckning och kontroller.
Vi flög till Brisbane där vi förvånades över den stora flygplatsen. Noggranna koller och långa köer. Väntade i två timmar.
På flyget till Fiji satt vi jämte en Fiji-man som var trevlig och berättade om sitt land. Lunch med vitt vin  smakade bra.
Flygplatsen vi landade på ligger i Nadia, en liten stad. Där satt en liten orkester och spelade Söderhavssånger och vi välkomnades med en blomsterkvast och ett hängsmycke i lera som båda hängdes om halsen. Så vackra vi blev ! Dessutom vi vi en våtvarm handduk att torka bort svetten med och en flaska vatten. Båda behövdes.
Därefter privatshuttle till Terraces Hotel som ligger på en ö i Denarau. Ett fint hotell med en härlig trädgård med blommor som lyser i starka färger. Vi har en stor uteplats mot poolen.
Trötta efter resan men glada efter det fina välkomnandet såg vi fram mot en stund vid poolen. Men icke ! Torgnys resväska hade gått i baklås. Omöjlig att öppna ! Ringde till receptionen och en man kom med hammare och mejsel. Mannen var helt handfallen. Torgny jobbade i timmar och öppnade väskan genom att knacka ut sprintarna på gångjärnssidan. Väl öppnad återstod problemet med låset som inte ville öppna sig. Torgny gjorde en lösning så att väskan kan användas. Tack och lov att Torgny kunde fixa det!
Imorgon åker vi på kryssning till Yasawa Islands.

Palm Cove

Vi hämtades 8.40 av en buss för att åka till Kuranda, en charmig liten stad som ligger uppe i bergen. Bussen stannade efter fem km och vi fortsatte istället med Skyrail, en linbana som går över regnskogen.7,5 km lång med två stopp.Red Peak Station som är högsta punkten och Barron Falls , ett vattenfall. På båda stoppen finns leder så man kommer rakt ut i regnskogen. Det var spännande att åka över trädtopparna och titta ner på regnskogen.
I Kuranda finns det många turistaffären och kaféer. Efter en timme där gick bussen vidare till Rainforest Nature Park. Där fick vi ett program och först var det en tur med aAmphibious Army Ducks, en amfibiebil som går både på land och i vatten. Guiden gjorde många stopp och visade oss kakaoträd,  kaffebuskar, giftiga växter mm. Vi såg jätteormar, ödlor och en Ulyssesfjäril, knallblå och 13 cm vingbredd. Denna turen var dagens höjdpunkt.
Därefter BBQ lunch. Gott kött och fräscha sallader. Massor av frukter, fikon, ost och kex.
Efter lunch en guidad tur då vi såg känguru, koala, wallaby, krokodiler och den sällsynta fågeln Cassoway. Den var aggressiv.
 Nästa programpunkt var Pamagirri aboriginer som hade En dansshow. En av dem visade hur man använder deras bumerang, spjut och hur man spelar didgeridoo. Torgny lyckades bra med bumerangen.
Avslutningsvis åkte vi med det klassiska tåget Kuranda Scenic Railway som byggdes 1891. Utsikten var hisnande. Vattenfall och raviner och regnskog. Varmt och fuktigt. Tillbaka på hotellet blev det dopp i poolen.
Imorgon åker vi till Fiji. Vet inte hur det funkar med internet.

Palm Cove

Sov länge. Inget planerat på hela dagen. Vi gick runt och tittade i Palm Cove som är en liten mysig badort alldeles vid strandkanten. Sen promenerade vi längs med stranden, härliga vågor och folktomt. Det märks att det inte är säsong än.
Det är ca 30 grader och fuktigt så jag behövde något stort och luftigt att ha på mig och en storblommig ,vid klänning med glitter  blev min.
Kall öl , kex med ost intogs till lunch på vår stora balkong med utsikt mot hav och pool. Därefter tillbaka till stranden där vi la oss i skuggan. Det fläktade skönt från havet och det fanns en skylt i närheten där det stod: Varning för krokodiler.
Man får bada bara på en speciell plats som är inringad av stora nät pga faran för stingers. Det är 27 grader i vattnet.
Efter kaffet badade vi i hotellets pool och jacuzzi. En skön och avkopplande dag.

Cairns

Flyget från Alice Springs till Cairns var försenat en timme. Stockholmarna satt också och väntade. Framme i Cairns kollade vi när nästa shuttle skulle gå till Palm Cove , den lilla badorten där vi skulle bo. Eftersom  den gick sent tog vi en taxi. Det blev dyrt och taxin hade svårt att hitta. Paradise on the Beach heter hotellet och ligger precis vid stranden. Eftersom vi kom fram sent var hotellet stängt men det hängde ett meddelande på dörren till oss om hur vi skulle gå tillväga för att komma in. Strul !
När vi äntligen kom in i rummet vat det bara att packa för tidigt nästa morgon var det hämtning vid hotellet för utfärden till Stora Barriärrevet. Det består av 290 mil av tropisk undervattensträdgård med 350 olika typer av koraller..
På morgonen vaknade vi kl sex. Ingen frukost, bara lite juice. En buss hämtade oss och körde in till hamnen i Cairns. Där låg många båtar förankrade och vi åkte med en stor katamaran "Passions of the Paradise ". Först fick vi kaffe och en godiskaka. Vilken frukost det blev idag !
Båten förde oss till det yttre revet och det tog ca två timmar. Det var en massa ungdomar , Torgny och jag var garanterat äldst. Vi snorklade och såg fantastiska fiskar och koraller. Revet ligger mitt ute i havet, inga båtar, inga öar syntes till.
Vi såg ut som rymdvarelser i svarta dräkter med huva och vantar.två orsaker: skydda oss från solen och framför allt stingers. En och en halv timme hade vi på oss att snorkla.
Jättegod lunch med flera olika sorters sallader med italiensk smak serverades. Till dessert passionsfrukt, ananas, papaya, melon mm.
Sandbanken Michaelmas Cay som ligger ännu längre ut på revet blev nästa stopp.
Havet var turkost och grönt och sanden kritvit. Helt underbart!
Först åkte vi glasbottenbåt där och en guide berättade om de olika korallerna och fiskarna som vi såg. Spaghetti-, hjärn-, broccolikoraller bl.a. Jättemusslor,  fiskar i starka färger och sköldpaddor.
Snorkling igen. Men nu från stranden och ut. Här var det ännu bättre. Massor av färgglada fiskar och olikformade koraller.
Under hemfärden fick vi en lektion om revet och dess innevånare av en guide. Under tiden bjöds vi på snacks och till sist blev det fika.
En  stor naturupplevelse som vi aldrig glömmer bjöd den här dagen på.

King's Canyon

Söndag
Vaknade kl fem för bussen skulle gå kl sex.Dagens mål var King's Canyon. Att vi var tvungna att åka så tidigt beror på att på programmet står en 3-4 timmars lång promenad vid Kings och det blir för hett mitt på dan.
Det finns en svår och en lätt led. Jag var tveksam vilken jag skulle ta men blev som vanligt övertalad av Torgny. Första delen var värst. Uppåt, uppåt, uppåt och brant. Men det var värt det. Vilka vyer! Vilka formationer!
Guiden berättade om flora och fauna. Vi såg bl.a. Ett palmliknande träd som är från dinosauriernas tid. När vi var halvvägs kom vi till "Eden", en stor klyfta i berget där det fanns som en liten sjö och där vegetationen frodades. Där fanns fåglar och grodor. Där tog vi paus och guiden bjöd på snacks.
"Lost Village" kallas en märklig plats där vi också tog paus.
En jobbig men fantastisk vandring i mycket annorlunda natur. Vidare till campen där vi åt burritos till lunch. Bussresan hem tog fem timmar och sammanlagt åkte vi 160 mil med bussen. Mycket duktig guide.
Tillbaka på hotellet vid sextiden och då släckte vi genast törsten med iskall öl.
Idag måndag är vi på hotellet och tar det lugnt. Vi har tvättat på guest laundry och packat om. Kanske går vi en tur in till Alice eller så vilar vi vid poolen. Idag är det skönt för det blåser och är lite molnigt.
Vid femtiden går flyget till Cairns.

Utflykt till Australiens mitt.

Fredag, lördag och söndag.
Kl 5.45upphämtning på Ibis Hotell.Första stoppet var vid en kamelfarm. Kollade på kängurur .
Vi åker på Stuart Highway uppkallat efter en skotte som vann utmaningen att bana väg från söder till norr.
Aboriginerna har bott här i 17000 år . Det finns ca 33 olika aboriginspråk och 500 olika dialekter. Jorden är alldeles röd , vägarna är spikraka och det är nästan ingen trafik. Alla floder är upptorkade.
Nästa stopp gör vi vid Australiens mittpunkt. Här finns stora farmer . Den största är till ytan lika stor som UK.
Vi tittar på den största Klippan Mt Connor, enligt AB. Ger den dåligt väder.
Yulara heter en stad med 2000 inv. Ochdär svänger vi av för att komma till nationalparken Katarina Tjuta. Det betyder många huvuden och består av runda berg. Där gör vi en klättring upp och ner på berghällar i stekhett väder. Solhatt, solcreme och vatten är nödvändigt.
Vi fortsätter till Uluru, ab. Heliga klippa. Vi stannar på en plats några km därifrån för att se solnedgången över Klippan. Guiden dukar fram champagne och snacks,
. Så där står vi och njuter av ett fantastiskt skådespel när solen går ner och Klippan ändrar färg. Sen till vampen för barbecue . Biff, kamel och känguru serverades.
Efter middagen fick vi välja ett hus att sova i . Rättare sagt ett tält på trägolv. Därinne fanns en lampa och två sängar. Kolsvart ute. Vi slocknade direkt, helt uttröttade.
Lördag.
Vaknade redan kl 4. Dagens mål var att se soluppgången över Uluru.när solens första strålar träffade Klippan såg det ut som den tog eld. D en blev glödande röd , sedan orange. Öknen vaknade till liv. Sen promenerade vi runt halva Uluru och beundrade olika formationer.
När vi kom tillbaka var det uppdukat med förfriskningar. Vi uppmanas hela tiden att dricka vatten.
Vincent, eller"bergets man" heter en ranger som är aboriginsk och guidade oss runt resten och visade oss klippmålningar som är miljoner år gamla.
Han visade oss blad och örter som användes till mat och medicin. På en klippavsatser satt vi och lyssnade på honom då han berättade om ab historia och vad dreamtime innebär. Han ritade i sanden olika tecken. Berättade om hur illa behandlade ab är i sitt eget land.
Lunch på kampen för att sen  för att sen åka vidare till ett ab kulturcentrum.
Sen var det en lång bussresa till King's Canyon campen där vi sov i ett liknande tält. Träffade trevliga stockholmare. Åt en jättegod kycklinggryta och fick gott vin. Sov gott i tältet.

Alice Springs

Tog taxi till flygplatsen och väntade en timme innan flyget till Alice Springs skulle avgå. På flyget var aboriginer med, de såg väldigt luggslitna ut.
Vi var framme kl ett men vi fick vrida tillbaka klockan en timme. Shuttlebuss till hotellet. Stekhett 40 grader. Puh !
Hotellet är fint men i vårt rum var det jättevarmt för luftkonditioneringen funkade inte. Tack och lov fick vi byta rum. Eftermiddagen har vi tillbringat vid poolen som är skyddad från solen genom att man spänt som stora segel över poolen. Skönt !
Det är så varmt så det är helt otänkbart att gå in i centrum och kolla lite. Nu sitter vi inomhus där det är svalt och äter. Torgny är törstig, den tredje ölen. Det är dessutom Happy Hour.
Imorgon åker vi ut i öknen och sover över i tält i två nätter. Spännande

Adelaide

Idag var det dags för en utflykt till havet. Utanför hotellet går en spårvagn till Glenelg som är en gammaldags badort med en lång pir. Det var här de kolonisatörer  som grundade South Australia steg i land.
Vi trodde att det var gratis att åka men döm om vår förvåning när vi upptäckte att alla andra hade biljetter. För första gången i mitt liv tjuvåkte jag. Det gick bra.
På piren fick vi en bra utblick över de långa, vackra sandstränderna. Det var lugnt och stilla. Det märks att det inte är högsäsong.
Solade, badade, plockade snäckor och promenerade längs stranden. När vi skulle åka hem blev vi upplysta om att en olycka hänt och och att spårvagnen hade slutat gå. Så vi fick leta upp en buss som tog oss tillbaka till Adelaide.
Idag har det varit 33 grader och det var tur att vi tillbringade den mesta delen av dagen vid stranden för instans är det stekhett.
Nu sitter Torgny i vårt svala hotellrum och äter Thaimat. "Starkt som helvete säger han." Imorgon åker vi till Alice Springs och vet inte hur internet funkar där. Kanske dröjer det några dagar innan jag skriver igen.

Adelaide

Vi bestämde oss för att lämna tillbaka bilen redan idag. Den var hyrd till torsdag kl nio men det är dyrt att ha den parkerad och trafiken är hemsk ( enligt mig). Hertz har återlämning av bilar nära hotellet så det var lätt att bli av med den.
Problem hade vi däremot när vi skulle hämta bilen på Car Park. Betalningsautomaten fungerade inte så vi fick inget Exit pass. Men efter en del strul lyckades vi få tag på rätt person att hjälpa oss.
Resten av dagen har vi ägnat åt Adelaide. Sett parlamentshuset, teatrar mm. Vi tog en gratisbuss som körde runt i de centrala delarna.
Hoppade av vid Botanic Garden. Det var skönt att gå där i skuggan av stora fikusträd eftersom det har varit jättevarmt idag. Fina planteringar, en liten sjö och små caféer. Lunch åt vi vid sjökanten och iakttog australiska skolbarn som var så söta i sina uniformer. Alla barnen bar solhatt.
I rosenträdgården fanns många olika sorter och vi såg förundrade hur våra rosor New Dawn och the Fairy kunde ha sett ut i ett annat klimat. Linne' stod staty här.
Park efter park ligger längs med floden Torres och promenadvägar följer flodens slingrande. Här finns ett Festival Centre som sägs påminna om Sydney Opera House. Strax intill ligger Convention Centre, en jättebyggnad. Därinne satte vi oss och njöt av luftkonditioneringens svalka.
Torgny läste Aftonbladet på paddan och laddade ned tidningar.
Kaffesuget gjorde sig påmint , det är svårt att hitta ett riktigt kafé ibland allt indiskt och kinesiskt.
Efter kaffe och pekankaka gick vi runt i olika shoppingcenter och tittade på utbudet.
Jag såg en snygg ljusgrå kavaj . 8000 kronor. Armani. Det finns hur mycket snyggt som helst men priserna passar inte en snål smålänning.
Idag är det Melbournes house Derby och det är tydligen en stor dag även här. Damer uppklädda i festliga klänningar, högklackat och fantasifulla hattar. Folk tittar på tv på restauranger och festar.

Barossa Valley

Sovmorgon. Gick till Tourist Visitor Centre för att få lite info om vad vi kunde göra resten av vår tid i Adelaide. Träffade en mycket trevlig kvinna som hjälpte oss på alla sätt. Vi hämtade bilen i Car Park och begav oss mot Barossa Valley.som är Australiens mest kända vindistrikt. Det är ung sju mil dit.
Vi gav oss ut i trafiken och upptäckte efter en stund att vi åkte på rätt gata men åt fel håll.
Gps hjälpte oss att komma rätt. Vi körde på en tråkig Highway och skyltningen till Barossa var sparsam men vi körde av Highway och kom Nuriootpa som ligger längst norrut.
Vi var hungriga och irrade runt ett tag innan vi stannade vid vår första vingård. Lehmanns.
Jag läste i en broschyr om Maggie's food och det låg i närheten så vi åkte dit. Massor av folk. Vi köade och beställde mat och vin. Det var det godaste vi ätit sen vi kom hit. Ankpate',sallad ,bröd och ost, och frukter. MMMM.
Vi satt och åt vid en damm där sköldpaddor simmade. Efter maten gick vi runt och provsmakade en massa olika produkter tillverkade på plats. Man kunde gå runt farmen och titta på olika odlingar. Äpple, aprikos, fikon mm.
Mätta och belåtna fortsatte vi färden i dalen. Landskapet består av böljande kullar, betesmarker och får, pittoreska byar och rader med vinstockar som ger de berömda vinerna. Barossas 45vinodlingar producerar en fjärdedel av Australiens viner. Barossa grundades av tyskar som kom hit på flykt undan religiösa förföljelser i hemlandet.
Nästa stopp blev vid Jacob's Creek. Vilken fin vingård! Så vackert och välskött ! Vi gick runt och tittade och sen var det dags för provsmakning. Vi köpte med oss Sauvignon blanche hem.
Williamstown heter en liten stad där vi stannade för att handla. Det fanns inte mycket att välja på. På väg mot Para stannade vid och tog en fika. Kvinnan där var mycket trevlig och tipsade oss om vad vi kunde göra i Adelaide.
Scenic Way stod det  en vägskylt och den vägen tog vi. Slingrande vägar och hårnålskurvor. Utsikten var svindlande vacker men jag vågade knappt titta. Vi kom till Adelaide Hills och då fortsatta vägen upp och ner. Vackert men nervpirrande.
Dagen har inneburit många upplevelser och fina naturupplevelser och nu kopplar vi av med lite gott vin.

Vaknade redan vid sextiden av att det ösregnade och sen dundrade MC-knuttar igång så det var bara att stiga upp.
Kom iväg före kl åtta. Eftersom vi visste att vi hade en lång åkdag framför oss hade vi gjort iordning en picniclunch. Första stället vi stannade på heter Beachport och där skulle jag vilja tillbringa en lång semester. Havet vid två sidor och en sjö på norrsidan. Så vackert och idylliskt.
Nästa större stad heter Robert och där stannade vi och fikade och åt en smaskig kaka. Vädret var soligt men det blåste kallt. När vi fikade konstaterade vi att australiensarna har shorts ändå och har flipflop eller grova kängor på fötterna.
44 mil körde vi och merparten av dessa var det lugnt. Raka vägar och ingen trafik. Jag funderade på vad man skulle göra om man fick punka tex. Inte ett hus så långt ögat nådde.
I ung tio mil körde vi längs med avlånga sjöar som var avskilda från havet endast av sandrevlar. Sjöarna såg ljusbruna ut medan havet var turkost. Corona National Park kallas området. Vi svängde av från kusten och kom till staden Meningie som ligger vid sjön Albert. Där hade vi picnic på en bänk vid sjökanten.
Efter ca sju timmars resa närmade vi oss Adelaide och då tätnade trafiken betydligt. GPS'en hade strulat tidigare men Torgny gjorde en handpåläggning så tack och lov funkade den nu när vi som mest behövde den. Hetsig trafik och snabbt tempo men tack gode Gud hittade vi direkt utan krångel.
Trötta efter resan checkade vi in på hotell Mercure och möttes av en riktig surmule.
Hotellet ligger centralt och vi har rekat runt lite ikväll och ätit. På tal om mat så är den dyr och stabbig. Pommes serveras till allt. Blä! Känner mig uppsvullen av allt fett och längtar efter lite kokt potatis med lingon.

Mount Gambier

Efter en god natts sömn i sköna sängar vaknade vi utvilade och begav oss till närmaste affär för att köpa frukostmat.
Vi körde ner till hamnen för att titta på båtarna och upptäckte att det fanns en stig ut till Griffith Island på ca fyra km och det var tur att vi gick den för det var bland den vackraste promenad man kan tänka sig. Öde fantastiska stränder och brusande hav. Solen gassade och ibland kom det en bris från havet.
På kustvägen fortsatte vi mot Portland och efter någon timmes bilfärd blev vi stoppade av en polis som berättade om en olycka på vägen och att ambulanshelikoptern just landat. Väntan blev ca två timmar lång.
Vi kom till vårt mål Mt Gambier och hade svårt att hitta hotellet. Det var rusningstrafik och irritationen började växa. Gps koordinaterna hjälpte oss till slut. På hotellet blev vi upplysta om att eftersom vi är i delstaten South Australia måsta vi vrida tillbaka kl en halvtimme.
Här har vi sett Sinken Hole som är ett stort hål i marken pga av underminering och där nere och på kanterna växer en fin trädgård. Det är grönt av jättelånga murgrönor på sidorna.
Den stora attraktionen här är Blue Lake som är en vulkankratersjö där vattnet är alldeles knallblått. Vi var lite trötta så det blev ett kort besök.
Nu har vi ätit på Hungry Jack's som enligt Torgny är lika bra som hans favorit Burger King.

Från Apollo Bay till Port Fairy

Vi kom iväg vid niotiden och först åkte vi inåt landet genom Otway National Park. Där stannade vi och tittade på små söta koalor som satt och vilade i träden . De var inte rädda utan lät sig villigt fotas. Vi fortsatte till en vandringsled ute på Cape Otway där det finns en fyr. Det är en vacker väg genom regnskogen.
Johanna kallas ett strandområde som anses vara en av världens finaste orörda stränder och dit åkte vi. Tog en promenad där och konstaterade att det fanns inte ett spår av människors förstörelse. Helt öde och inget skräp.
Sen slingrade vägen sig uppåt och uppåt och neråt och neråt. Jag bromsade så foten vitnade men det behövdes inte. Torgny körde lugnt och säkert. I den lilla orten Lavers Hill tog vi en fika och vi körde vidare längs Great Ocean Road. Otroliga vyer! Vid havet ligger Port Campbell National Park och där finns de mest spektakulära sjöskulpturer , grottor, raviner och valv som man kan tänka sig. Brottsjöar har misshandlat de mjuka kalkstensklipporna och skapat detta.
De mest kända kallas Twelve Apostles, London Arch, London Bridge och Loch Arch Gorge. Allt detta var lättillgängligt i nationalparker genom stigar längs med havet. Välordnat och bra underhållet. Fantastiska vyer som vi aldrig glömmer.
Nu är vi i Port Fairy, en liten fiskestad där många glatt målade båtar ligger förtöjda i hamnen.